Det senaste inlägget jag skrev, var otroligt jobbigt att skriva. Det känns så utlämnande att berätta så privata saker till andra människor. Det var också jobbigt att förstå och erkänna för mig själv att jag har faktiskt skaffat mig en ätstörning under åren. Jag läste, för allra första gången, om vad som räknas som ätstörningar på 1177.se, i samband med att jag skrev inlägget. Det var först då, när jag läste texten, som jag verkligen förstod att Sue Mellgrim hade rätt i det hon sa där för ett år sedan. Jag har en ätstörning.
Jag jobbar på att få tillbaka ett normalt förhållningssätt till mat och annat man stoppar i sig. Det handlar mest om att hantera de tankar som dyker upp i samband med att jag ska äta. Det är ok att äta allt jag vill egentligen.
Som min f.d dietist sa. "Du behöver lära dig att äta enligt tallriksmodellen. Alla delar ska med." Så låt mig presentera.
Dagens middag. Potatisbullar, bacon, rårörda lingon och vitkålssallad.
Slutet av veckasom gått har innehållit många njutbara saker som ger mig energi.
Jag har: -Fikat ute i solen, flera dagar i rad. -Tillverkat gratulationskort. -Lyssnat på och sjungit med i Thomas Ledin-låtar på Spotify. -Kramats med familjen. -Inspekterat frösådd och rabatter.
Jag kan glädjas åt att de flesta av mina frösådder tittat upp och att det finns liv i rabatterna. Ute kvittrar fåglarna och blåmes eller talgoxen far ut och in i en av våra uppsatta holkar.
Det är ljuvlig vår. Äntligen! (Även om det är lite kylslaget.)
💜💚💜💚💜
I torsdags hade jag äran att få hembesök av en sjukgymnast från ortens rehab. Vi talade kring min artros, lipödem och svårigheter som behöver övervinnas. Men också om hjälpmedel, dietisten rehab väntar på (börjar i morgon måndag) och tittade på mina röntgenbilder som tagits 2019 för knäartrosen.
Jag visade och pratade om min egenkomponerade morgonrutin med egenvård. Jag bad henne om hon kunde bistå med övningar för att stärka mina muskler i lår, rumpa och mage. Jag behöver träna både styrka och balans. Dessutom behöver jag göra övningarna sittande då mina knän gärna vill låsa sig när jag står för länge.
När hon visade mig övningar som jag skulle göra, så märkte jag tydligt att jag behöver träna upp musklerna kring mitt högra knä. Att musklerna i höger ben är så svaga, beror antagligen på att jag till största del använder mitt vänstra ben. När jag reser mig, sätter mig eller står så använder jag vänster ben. Jag har helt enkelt så ont i mitt högra knä så att jag undviker att lägga alltför stor tyngd och press på det benet. Till följd blir det att det högra benets lårmuskel är skrämmande svag.
Svagheten i höger lårmuskel märktes tydligt när jag provade att utföra de övningar sjukgymnasten föreslog. Jösses vilken skillnad på styrka i benen (lårmusklerna). Med vänster ben kunde jag göra alla rörelser utan ansträngning, jag kunde hålla benet i upplyft position otroligt länge. Men med höger fick jag ta i som attan och svetten bröt fram i pannan redan efter ett löjligt kort träningspass.
Hon tittade på mig och sa: Det kanske räcker med två repetitioner per övning på höger ben... Ups. Vilket "wake up-call". Här ska tränas, så mycket jag bara kan.
Hon skulle skriva ner och ge mig beskrivningar på de övningar jag skulle göra. Jag antecknade själv under tiden vi pratade och hon visade övningarna. Har jag kunnat tyda mina egna anteckningar så ska jag utföra följande. Sitt på stol med rak rygg, spänn magen och:
1. "Sträck ut underbenet rakt ut, håll kvar en stund, släpp ner benet." (Min egen otroligt utförliga anteckning från tillfället löd: "Böj sträck". Så jag hoppas jag tolkat den rätt)
2. "Lyft rakt ben upp, med foten riktade uppåt."
3. "Lyft rakt ben upp, med foten vinklad utåt."
4. "Lyft böjt ben upp, håll still, och sedan ner."
5. "Lyft böjt ben upp, håll still, lyft ut, ner och tillbaka."
Hon kommer tillbaka i maj för att kolla hur det gått med träningen, så det gäller att träna varje dag så att jag klarar fler än 2 repetitioner i följd utan att behöva svettas som en gnu.
💚💜💚💜💚
Jag väntar på att min nyligen utprovade kompression ska komma med posten. När den kommer ska jag tillbaka till AKKA i Västerhaninge för koll så att byxorna sitter som de ska. Jag har därför inte ringt till den "nya lymfterapeuten" för att boka tid.
Jag kollade med Lymf S om det var så att utprovning av kompression endast skedde om lymfterapeuten gjorde en snäll bedömning och om jag måste ha utvecklat lymfödem för att vara berättigad till kompression via Region Stockholm. Svaret jag fick tillbaka var att "Många lymfterapeuter skriver ut kompression till personer med lipödem, lipödemkoden finns i beställningsportalen. Du behöver inte ha lymfödem". (Patienter i) "Stadie 1 får inte kompression. Lycka till"
Jag har lipödem, stadie 3, jag har redan kompression via landstinget så oddsen ökar att de kan (kommer) prova ut ny kompression åt mig. Hoppas jag. Det känns i alla fall lite tryggare med svaret från Lymf S.
Fördelen med att byta lymfterapeut är att det blir en kortare resa varje gång det är dags för ny utprovning. Med dagens dieselpriser slipper jag gärna göra en 10 mils resa, när det finns möjlighet att få kompressionen utprovat närmare. Dessutom tar det rätt mycket tid att åka dit, jag behöver ju skjuts, så maken får köra mig. Sen får han vänta där i de dryga 1,5 h det tar att göra utprovningen.
Sist vi var där fick han vara med inne i rummet stället för att sitta ute i bilen och vänta. Det måste ha varit en upplevelse att se en på benen avklädd fruga stående mitt på golvet. Med lymfterapeuten krypande på golvet runt mig, med ett måttband i högsta hugg. Hon ritar en massa streck på benen samt tar oändligt många mått runt vrister, vader, knän, lår samt stuss och mage.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar