Jag känner mig friare sedan jag fick "Rolle" (min rollator). Det är oerhört skönt att veta att jag har något att stödja mig på och som dessutom erbjuder mig en plats att sitta, när jag behöver det. Det är skönt att kunna röra på mig tryggt när jag önskar och att få en rollator ger mig en chans att börja gå ute igen. Det ger en känsla av frihet.
Jag behöver komma igång att röra på mig generellt, jag menar inte att jag ska börja hårdträna. Nu handlar det om att få in rörelse i vardagen. Det där som, den som är smärtfri, gör utan att denne ens tänker på det.
Som att resa sig från en stol eller soffa eller kunna stå vid spisen och laga mat. Eller gå ut till brevlådan, plocka ur diskmaskinen eller gå upp på övervåningen. Allt rörelse som jag har dragit mig för då allt gjort ont.
Jag har upptäckt att det är svårt att komma igång och röra på sig igen. Jag är så tung och otränad och jag får ondare än ont när jag provar. Jag har blivit rädd för smärta, tröskeln för rörelse blir hög.
Den träning som är bäst för mig, just nu, sker i vatten. Fast där kan jag ju inte befinna mig hela tiden, så jag försöker att göra fler vardagliga saker.
Jag tränar, som jag beskrivit i fler andra inlägg på bloggen, i varmt vatten en gång i veckan. I vattnet är jag tyngdlös och kan utföra träningsrörelserna utan att belasta mina leder alltför hårt.
Det är skönt, men inte smärtfritt.
Det gör ont när jag utför olika rörelser och det är framför allt knäna som är mitt stora problem. De "fastnar", knakar och låser sig.
Men ändå känner jag att träningen gör att jag blir mjukare i kroppen. På kvällen, direkt efter, träningen har jag ont och har svårt att röra mig inne utan kryckorna. Men dagen och veckan efter känns det ändå smidigare i kroppen, på något sätt.
Jag tar små små steg framåt, mot en större rörlighet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar